Sigríðurär en 25-årig kvinna från Akureyri på norra Island. Hon har en tvillingsyster, Björk.  De har knappt varit ifrån varandra sedan födelsen, men nu har Sigríður bestämt sig för att förverkliga sin dröm att resa till Söderhavet. Hon flyger först inrikes till den isländska huvudstaden Reykjavik och efter en lång resa via Auckland på Nya Zeelands nordö.

Efter ungefär en veckas vistelse i Nya Zeeland tar hon sig till ett avlägset bergsområde i Fiji.  Där träffar hon sex personer, två vuxna och fyra barn i olika åldrar.  De har tydligen aldrig stött på några andra människor och talar ett språk som Sigríður inte alls förstår, men hon har lärt sig något maori, och ger dem varsitt namn.  De har aldrig behövt några namn men nu får mamman namnet Ahurewa ( En variant av Itself; Sig själv (Ahurewa)som betyder Sacred place (helig plats), pappan namnet Aperahama (En av variant av Abraham), som betyder  Father of a mighty nation; En mäktig nations pappa). De tre döttarna får namnen Ahorangi ( En form av Itself; sig själv (Ahorangi) som betyder Enlightened (Upplyst), Âio ( En form av Itself; Sig själv (Âio) som betyder Peace; Fred, Akenehi (En variant av Agnes, som betyder Chaste; Kysk, ren, och sonen får till slut namnet Arana (En variant av Alan), som betyder Rock; Klippa, stenblock.

Sigríður är den isländska formen av det fornnordiska Sigridsom betyder Skön segrarinna.

Björg är insländskt och betyder Björk.

Sigríður får lära sig en del om de här människornas liv, också mycket genom ett mycket speciellt kroppsspråk.  De visar inte längre rädsla när de ser att Sigríður inte vill dem något ont alls.  Hon stannar hos dem i 2 månader och har nästan glömt bort hur det är att leva i ett högteknologiskt samhälle.  Hon förstår att det inte är några tillfälligheter till att hon ger familjen dessa namn.

(Jag har skrivit den här berättelsen med stöd av bildkort; Habitat och Persona).

Nicholas är en 28-årig engelsman som ända sedan han var barn drömt om att få åka till Antarktis.  Han vill verkligen göra detta någon gång och vid 28 års ålder blir hans stora dröm verklighet.  Det är en helt privat resa och han åker med ett sällskap, men ingen han känner sedan tidigare.

Han får veta en del om resan och han läser mycket om just Antarktis.  Den blir av en tidig  decembermorgon och Nicholas ser verkligen fram emot sitt livs äventyr.

Han reser först till Santiago, Chiles huvudstad och sedan båt resten av tiden.  Han blir oerhört fascinerad när de första isbergen börjar dyka upp.  Han får sedan se många pingviner och jättelika valar som försvinner ner i oceanen.  Han tar många bilder och filmar också och han känner sig oerhört upphetsad.  Det är nu sommar i Antarktis och knappt +8 grader just här. På vintern är det alldeles för kallt, men nu är det ju ljust mest hela tiden.

Nicholas är ett mansnamn som gäller i ett eller flera engelskspråkiga länder.  Det är en variant av Nikolaus som kommer från grekiskan och är en sammansättning av "seger" och "folk". 

(Jag har skrivit den här berättelsen med stöd av bildkort; Habitat och Persona).